Presentation av Konstnärer från Dalarna
Johan Ahlbäck
Bildkonstnär, grafiker, född i Smedjebacken, Dalarna, 1895, död 1973. Han tog en Hermodskurs i landskapsmålning och fick teckningar publicerade i tidningen Såningsmannen. Nästan uteslutande tecknade han kroppar i rörelse, arbetare i valsverket. När han var några och 20 kom en, riktig konstnär, som gått på Konstakademien till Smedjebacken. Eftersom han jobbade nattskift var han ledig på dagarna, sökte upp konstnären och bjöd hem honom för att visa sina teckningar. Efter 16 år på valsverket bröt han upp, for till Stockholm. Han studerade först för Carl Wilhelmson och kom sedan in på Konstakademien och blev en etablerad konstnär. På 1930-talet flyttade han tillbaka till Smedjebacken. Där blev han mer eller mindre mobbad, inte minst av sina före detta arbetskamrater som tyckte att det han gjorde var skräp och att det inte var riktigt arbete han ägnade sig åt i ateljén. Det tog honom mycket hårt. För att hjälpa honom skrev konstvetaren Sixten Rönnow en mycket berömmande artikel om hans konst – i Metallarbetaren, så att arbetarna på valsverket skulle läsa. Det gjorde de. Mobbningen upphörde. Han var en av våra främsta arbetsmiljöskildrare i konsten. I realistiska bilder skildrar han arbetet i skogen och i valsverket. Han efterlämnade verk finns att se på biblioteket i Folkets Hus i Smedjebacken där man inrättat en särskild Ahlbäckssal.
Representerad: Växjö museum och i Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm och Falu Museum.
Stig Borglind
Bildkonstnär, grafiker, född 1892 i Piteå, död 1965 i Svärdsjö. Han flyttade till Falun och började i läroverket och i parallellklassen gick Bertil Bull Hedlund 1904. Han tillbringade en stor del av sitt liv i Svärdsjö, där han intill fädernesgården lät uppföra en ny bostad, i vilken han levde till sin död. Han kom att tillhöra falugrafikerna, med Axel Fridell, Hans Norsbo och Bertil Bull Hedlund. Han studerade på sommarkurser i grafik för Gabriel Burmeister i Stockholm 1913-1914, vid Althins målarskola i Stockholm 1916, vid Konstakademien 1917-1919. Därefter reste han till England, Frankrike, Nordafrika och Italien. Efter resan bosatte han sig i Falun och Svärdsjö. 1928 gjorde han en resa till Tyskland, Österrike, Frankrike, Belgien och Holland. 1934 åtog han sig ett hedersuppdrag som tecknare och konstnär, då han följde professor Axel W. Persson på hans vetenskapliga expedition till Främre Asien och Grekland. Med resan som startpunkt växte hans konstnärliga erkännelse och hans namn spreds i världen.
Utmärkelser: I Venedig erhöll han greve Volpis pris för den mest framstående utländska grafikern 1941. Pris som bäste utländske grafiker på Biennalen i Venedig. Fem Falugrafiker-utställning i Falun 1955.
Ledamot av Konstakademien 1960.
Han ansågs som en av våra främsta grafiker under första hälften av 1900-talet. Hans verk finns idag representerade på muséer runtom i världen.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Ystad, Västerås, Statens Museum för Kunst i Köpenhamn.
Gösta Ehrenberg
Bildkonstnär, tecknare, grafiker, född 1923 i Falun. Studier vid Konstakademien 1942-1946. Sedan 1947 bosatt i Frankrike.
Arbetar stiliserat med grafiska blad.
Illustrerat egen bok med 12 litografier "Eloge des Pécheurs".
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet, Göteborgs Konstmuseum, Muséerna i Borås, Växjö, Karlstad och Falun, H.M. Konung Gustav VI Adolfs samling, samt konstmuséerna i Leipzig, Florens och Åbo.
Axel Fridell
Bildkonstnär och grafiker, född 1894 i Falun, död 1935 i Stockholm. Studerade i Frankrike, Italien och England. Han målade i olja självporträtt, interiörer med figurmotiv, samt landskap, från stockholmstrakten eller Falun, lätt och luftigt hållna och i en blond kolorit. Han gjorde sin största insats som grafiker och var som sådan en av sin tids allra främsta. Vanligen arbetade han i torrnål, men även med etsning. Han utförde flera porträtt, självporträtt och interiörer med figurer, Flickan och pelargonian, Blondinen. Stadsmotiv från Stockholm samt flodmotiv från Seine och Thames, ofta med en stadssiluett i fonden. Påverkan från Rembrandt är märkbar, med skickligt studerad clairobscur, men även från Turner och engelska etsare. Han var också en framstående tecknare.
Representerad: i alla större muséer i Sverige och utlandet.
KARIN Olga Ingegerd GLASELL
Textilkonstnärinna, född i Falun 1912. Dotter till Theodor Glasell. Studerade vid vävskola i Stockholm. Hon har vävt vackra flossamattor med mönster efter egna naturstudier och innehaft konstslöjdsaffären Focus i Falun tillsammans med sin syster.
Olle Hanspers
Tecknare, grafiker, född 1923 i Enviken, Dalarna. Studerade vid Konstakademien 1950-1955. Han har arbetat med porträtt och landskap, ofta i torrnål, Maggie, Ytter-Tänger. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Eskilstuna museum, Örebro, Dalarnas och Norrbottens museum, H.M. Konung Gustav VI Adolfs samling, Statens Museum för Kunst i Köpenhamn och i Berlin.
Bertil Bull Hedlund
Bildkonstnär, grafiker, född 1893 i Falun, död 1950 i Stockholm. Han studerade vid Tekniska skolan och Konstakademien i Stockholm, vidare studier i Paris, Dresden och Berlin.
Han måladee varieté, cirkus, och cafémotiv, sociala satirer, symboliska ämnen och historiska skildringar. Under senare år utförde han företrädesvis etsningar, bokomslag, exlibris och bokillustrationer, serier till Thais och Drottning Gåsfot av Anatole France samt illustrationer till nyare svenska författare.
Representerad: i Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Prins Eugens Valdemarsudde, Västerås, Norrköping, Helsingfors, London och Statens Museum för Kunst i Köpenhamn.
Han tillhörde den välkända grafikergruppen Falugruppen.
Carl Larsson
Bildkonstnär, grafiker, född 1853 på Prästgatan i Stockholm, död 1919 i Sundborn, Dalarna. Han började sina studier på Fattigskolan på Ladugårdslandet och skrevs in i Principskolan vid Konstakademien 1866. Han erhöll diplom och fortsatte studera på Konstakademien och 1869 blev han uppflyttad till Antikskolan. För att betala detta, var han tvungen att försörja sig själv, bland annat som retuschör hos en fotograf 1871, samtidigt som han studerade vid Konstakademiens Modellskola, 1872 var han illustratör i Kasper till 1874. 1873-1876 målar han på Konstakademien, Moses utsättes i vassen av sin moder och illustrerar Zacharias Topelius, Boken om vårt land. Han lär sig etsningsteknik i Lowenstams skola i tre månader. Han fick Kungliga medaljen för en historietavla, Sten Sture och drottning Kristina. Han försöker förgäves få stipendier, men reser ändå 1877 till Paris och en ateljé vid Rue Capron, 1878 målar han ett porträtt på Carl Skånberg och efter en sommaren i Barbizon nödgades han på grund av svältvinter i Paris utan pengar och med självmordstankar återvända hem till Stockholm. Han umgås med August Strindberg och illustrerar Zacharias Topelius Fältskärns berättelser, samt målar lunetter i Bolinderska palatset. Han träffar Karin Bergöö. 1880 söker han åter stipendie igen och reser tillsammans med Ernst Josephsson till Paris. Han blir refuserad på Salongen och återvänder hem. Sommaren 1881 tillbringar han hos August Strindberg på Kymmendö och illustrerar hans, Svenska folket. Året därpå blir han återigen refuserad på Salongen. Han blir sjuk och besöker konstnärskolonin Grèz-sur-Loing i närheten av Fontainebleu där han började göra akvarellmålningar av naturen omkring sig. Han förlovar sig och gifter sig 1883. Han började därefter finna motiv i sin omedelbara närhet, som till exempel hans hustru Karin Larsson-Bergöö och deras nyfödda dotter Suzanne i, Ateljéidyll. Koloriten är genomgående sval i dessa arbeten, som visar på intryck av det franska friluftsmåleriet. Han får sälja två akvareller till Nationalmuseum. 1984 inköps hans målning, Dammen i Grez sur Loing, av franska staten. 1885 - 1888 var han åter i Sverige och målade utomhusmotiv från Stockholm. Han anslöt han sig till Opponenterna, som bland annat kritiserade Konstakademien. 1886 blev han föreståndare för Göteborgs musei konstskola, Valands målarskola. Under en ny resa till Paris 1887 utförde han på uppdrag av P. Fürstenberg de stora målningarna Renässansen, Rokokon och Den moderna konsten. Därefter målade han Svenska kvinnan genom seklerna i trapphallen i en flickskola i Göteborg. 1889 visas triptyken och han erhöll Första klassens medalj. Familjen bosätter sig på Sundborn. Redan 1883 hade Nationalmuseum bestämt att väggarna skulle målas. Motivval och urval tog flera år. 1891 vann Larsson första pris i tävlan där han gjort skisser till alla väggar. Åren 1891-1893 var han lärare på Valand. 1894 hade han sin första separatutställning på Blanches och studerade al-frescoteknik i Göteborg. 1895 blev han ordförande i Konstnärsklubben. 1896 målade han de sex väggarna al fresco, Gustaf Wasas intåg i Stockholm Midsommarafton 1523, och Gustav II Adolf landstiger i Tyskland och året därpå gick han kurs i etsningsteknik för Axel Tallberg och fick en ögonsjukdom, som fortsättningsvis skulle påverka hans liv. Han arbetade med en akvarellsvit. Målningarna samlades 1897 i, Ett hem i Dalarne, 20 lavyrer med fyra färger och utgavs i färgtryck 1899. Målningarna spreds i stora upplagor och fick stor betydelse för inredning och hantverk. 1898 avböjer han en professur efter Julius Kronberg. Han fick också dekorera det nybyggda Operahuset, Norra Latinläroverket i Göteborg, Ute blåser sommarvind 1903 och Kungliga Dramaten, Dramats födelse, 1907. 1910 publicerades, På solsidan. 1911 fick han 1:a pris på en utställning i Rom, samt Stora guldmedaljen i Berlin 1912. Han skissade Midvinterblot, som han ansåg passade i Nationalmuseums sista återstående vägg. En strid utbröt då han krävde att målningen skulle placeras på väggen mittemot Gustav Vasas intåg i Stockholm. Till slut refuserades målningen 1916 och kom inte upp på sin plats förrän 1992. Refuseringen gjorde honom mycket bitter över hur nämnden behandlat honom. Anders Zorn köpte den och skänkte den till Nationalmuséet, men de nekade att ta emot den. När Liljevalchs invigdes 1916 så ställde han ut tillsammans med Anders Zorn och Bruno Liljefors och han avslutar sin självbiografi 1919.
Anders Loman
Bildkonstnär, författare, född 1879 i Rättvik, Dalarna, död 1953 i Mora. Han studerade på Valand, i Köpenhamn, Paris och i Italien. Han har målat porträtt och interiörer, samt landskap, ofta med snö. Var även verksam som författare med dikter och prosastycken.
Anders Loman
Bildkonstnär, född 1900 i Rättvik, död 1978. Son till Anders Loman. Autodidakt. Han har målat landskap med motiv från Visby.
Hans Norsbo
Bildkonstnär, grafiker, född 1897 i Falun, död där 1955. Han studerade vid Konstakademien 1915-1918. Han gifte sig med Asta Wiklund 1919 och gjorde studieresor till Frankrike och där Paris, samt till Italien under åren 1920-1922. Därefter bosätter han sig i Norsbo utanför Falun. Åren 1926-1929 vistas han under långa perioder i Rom. Den första varade ett halvår. Därefter flyttar han åter till Sverige, bosätter sig vintertid i Stockholm och sommartid i Norsbo. Han har målat porträtt, figurkompositioner och landskap i olja, akvarell och tempera, samt arbetat med linjesäkra blad i torrnål. 1938 bytte han efternamn, från Johanson till Norsbo.
Utställning: 1931 separatutställning i Stockholm, Lilla utställningen. 1942 Fem Falugrafiker i Falun.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Stockholm stads museum, Statens Museum för Kunst i Köpenhamn, muéet i Östersund, Zornmuséet i Mora, i Uppsala universitet, i Lund, hos Konungen, Ateneum, Helsingfors, muséet i Chicago.
Perjons PER HILDING ERIKSSON
Bildkonstnär, grafiker, skulptör, född 1911 i Floda, Dalarna.
Studerat i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. Har målat porträtt samt ytterst noggrant utpenslade stilleben med silver, glas och porslinspjäser i stil med 1600-talets nederländska mästare.
Representerad: Dalregementets samlingar.
Hans Prins
Bildkonstnär, tecknare, född 1908 i Västanviks by Leksand, Dalarna, Mestadels autodidakt. Han var elev en tid för G. Ankarcrona och 1925-1935 var han dekorationsmålare hos Linds möbelindustri i Häradsbygden. Under hela sin yrkesverksamma tid har han arbetat ned konst. I början var det mycket dekorationsmålning, men efterhand blev det mer porträtt, stilleben och landskapsmålningar från mellersta Sverige i olja, akvarell och tempera. Han fick sin konstnärliga utbildning av Sam Urdin, den äldre. 1954 ställde han ut sina alster första gången i sammanslutningen Leksandsmålarnas regi. Mellan 1970 och 1990 hade han årliga utställningar på Leksands kommunalhus.
Offentlig utsmyckning: dekorerade ett flygplan invändigt 1948. Han besökte Lapplands-fjällen för att måla, men under den senaste produktiva perioden bytte han detta landskap mot Dala-fjällen och framför allt trakterna rund Grövelsjön.
På senare år har han lagt penseln på hyllan med ålderns rätt. Någon enstaka bröllopstavla utsträcker sig produktionen till.
Representerad: muséet i Leksand.
Anders EINAR ROSÉN
Bildkonstnär, grafiker, född 1910 i Amsbergs församling i Stora Tuna, död i Bromma 1998. Föräldrarna var hemmansägare och han kom liksom sin bror Sigge Rosén att ägna sig åt konstnärsbanan. Han studerade vid Konstakademien 1939-1944, med Otte Sköld och Frithiof Schüldt som lärare. Han gjorde studieresor till Holland, Frankrike och Spanien. Efter sitt giftermål med Iva-Brita flyttade han till Bromma. Det innebar att han i likhet med andra utflyttade dalakonstnärer inte agerade så flitigt i hemlandskapet och därför inte är så välkänd i Dalarna. Han har målat porträtt, figurkompositioner, landskap från Öland, samt slöjdat i trä. Utöver måleriet har han även arbetat som tecknare och inte minst grafiker, mest med träsnitt och litografier. Han var ganska ofta hos Lito i Vikmanshyttan.
Utställningar: i Dalarnas konstförenings från 1939.
Hans måleri har solida och sympatiska egenskaper, skrev DN:s kritiker Yngve Berg på 1950-talet, om han utställning hos, Modern konst i hemmiljö.
Offentlig utsmyckning: Altarmålning i Långshyttans kyrka i Dalarna 1954, där släkt och konstnärsvänner fick stå modell för de bibliska figurerna.
2006 hedrade församlingen honom med en retrospektiv utställning i Bengtsgården, Långshyttan. I den utställningen ingick både målningar, litografier och en skiss till kormålningen
Representerad: i Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Kalmar museum, samt i Konung Gustav VI Adolf´ samlingar.
Flera av hans blad har funnits med i Konstfrämjandets och FiB:s konstklubbs utgivning.
SIGFRID SIGGE ROSÉN
Bildkonstnär, tecknare, född 1913 i Borlänge, Dalarna, död 1985. Föräldrarna var hemmansägare och han kom, liksom sin bror Einar Rosén, att ägna sig åt konstnärsbanan. Första tiden fick han försörja sig genom att arbeta på sågverket och en tid som timmerflottare. Han blev antagen till studier vid Konstakademin. Konkurrensen var hård. Han studerade där för Otte Sköld och Akke Kumlien i Stockholm 1941-1946. Han har i en ofta dunkel kolorit och med fasta konturer målat självporträtt, figurkompositioner och landskap, gärna vårmotiv. Han ägnade sig särskilt åt friluftsmåleri. På 50-talet färdades han runt i Frankrike och målade i 8 månader. Han blev inspirerad av den tidiga impressionismen, av Corot och Corbet. I 15 års tid bedrev han kursverksamhet i Borlänge. Konstnärerna Rose-Marie Klintman och Tomas Holst var två av hans elever. Han var målarkamrat och kollega med konstnären Hans Tollsten. Från 1963 arbetade han och hans bror Einar tillsammans ute vid Gamla Båtsta, utanför Borlänge, där de hade sin ateljé.
Stipendier: Kulturstipendiat i Borlänge 1963, Landstingets stipendium 1976, samt Statligt arbetstipendium 1973-1974.
STINA SUNESSON
Bildkonstnär, 1925 i Insjön, död 1998 i Tallberg. Hon studerade vid Otte Skölds målarskola i Stockholm. Där träffade hon även sin blivande make, Kejsar Calle Sunesson och tillsammans studerade de sedan konst i Paris. Under en tid därefter målade de i Provence. Makarna bosatte sig 1956 i Tibble och i början av 1960-talet flyttade de till Tällberg. Hon målade i olja, men gick senare över till akvarell och gouacheteknik med stor detalj och färgrikedom. Hon målade ofta motiv med blommor och folkliv, samt landskapsmotiv. Hennes konstverk trycktes under 1960-talet även på vykort. Hon gjorde sig känd som något av den nordiska vårens och sommarens konstnärinna. Hon hade även uppdrag som tidningsillustratör och i Norge kom hennes motiv i skolböcker. Hon har illustrerat flera dikter av Gustaf Fröding och Erik Axel Karlfeldt. Det gjordes TV-filmer om Stina Sunesson och hennes måleri och hon samarbetade för gobelänger med vävarna i Aubusson, Frankrike.
Utställningar: i Stockholm, London, Hamburg, Göteborg, Karlstad och Falun.
Offentlig utsmyckning: i Falun, Visby och Järfälla.
Hans Tollsten
Bildkonstnär, grafiker, illustratör, född 1930 i Borlänge, död 1994. Han förblev hembygden trogen. Som konstnär var han autodidakt och i perioder arbetade han själv kvar i industrin för försörjningens skull. I 20 år arbetade han på pappersbruket i Kvarnsveden. Han ledde också olika kurser i teckning och måleri, med bland andra Rose-Marie Klintman som elev. Han var målarkamrat och kollega med Sigge Rosén. Han ägnade sig särskilt åt friluftsmåleri.
Hans inriktning mot realism och vardagsskildring gjorde även att han blev en uppskattad utsmyckare av offentliga lokaler. Trots att han stannade kvar i de lokala sammanhangen och aldrig gjorde någon karriär i storstäderna var han känd och respekterad som industriskildrare. Människofigurerna är ofta bara enkla siluetter i hans bilder. Det är inte individen som är viktig, utan individens plats i laget, i kollektivet. Det har ansetts vara det mest intressanta i hans konstnärskap.
Han arbetade även med ett flertal illustrationsuppdrag.
Illustrationer: Eva Dahlgrens, Kvinnor på bruket, Författarförlaget 1989 och Hans Bings diktsamling, Bilder, Dalarnas Författarförbund 1972.
2006 hölls en minnesutställning i Folkets hus i Kvarnsveden, med motiv även från Hagalund och Forssa.
Utmärkelser: Han var den förste som erhöll Johan Ahlbäckpriset, 1993.
David Tägtström
Bildkonstnär, grafiker, tecknare, född 1894 i Borlänge, Dalarna, död 1981. Han har studerat vid Konstakademien i Stockholm 1913-1916, samt under resor i Europa och Förenta Staterna. Han har målat porträtt av drottning Louise, prins Eugen och Anders Örne, samt på uppdrag till riksdagen, Karolinska institutet, Serafimerlasarettet och Stockholms. högskola. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Konstakademien Svenska Statens porträttsamling på Gripsholms slott, H.M. Konung Gustav VI Adolfs samling och i Malmö Museum.
Sam Uhrdin
Bildkonstnär, född 1886 i Siljansnäs, Dalarna, död 1964 i Stockholm. Han studerade på Caleb Althins målarskola och Konstakademien i Stockholm. Han har mestadels målat porträtt, folk och interiörer, från Dalarna, samt porträtt för Svenska Akademiens räkning, såsom K. Södervall, Esaias Tegnér, Gottfrid Billing, Sven Hedin och Selma Lagerlöf, dessutom konung Gustaf, professor Manne Siegbahn. Koloriten i allmänhet mörk, ansiktsdragen skarpt markerade.
Representerad: Uppsala Universitetsbibliotek.
Helge Zandén
Bildkonstnär, grafiker, född 1886 i Borås, död 1972. Han studerade vid Caleb Althins målarskola och Konstakademien 1911 i Stockholm. Han målade landskap i olja med motiv från Falutrakten och var dalakonstens stora mångfrestare. Han kom till Falun som 20-åring där började han teckna och måla. Han är främst känd för sina skildringar från Koppargruvan.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Malmö Museum, Nasjonalgalleriet i Oslo, muséerna i Norrköping, Linköping, Borås, Falun och Gävle.
Han var också en av stiftarna av Dalarnas konstförening, Föreningen startade 1926 i Falun. En av hans stora monumentalmålning av gruvan köptes av Faluns krogkung Lindmarker som ägde Central och Grand hotell under 40, 50-talet.
Anders Zorn
Bildkonstnär, grafiker, född 18 februari 1860 i Mora, Dalarna, död 22 augusti 1920 i Mora och begravd på kyrkogården där. Hans far var bryggare från Sydtyskland och hans mor buteljsköljerska. Han växte upp hos sina morföräldrar och gick i skola i Enköping därefter studerade han på Konstakademien i Stockholm 1875-1881. Han betraktas som en av de främsta svenska konstnärerna. Han blev även uppskattad i utlandet, inte minst i USA, där han anlitades som porträttmålare av presidenter, företagsledare och folk i societeten.
Utställningar: 1980, I sorg, på Konstakademien elevutställning, 1882 i Madrid och på Paris-salongen, 1883, 1884 Royal Academy och Royal Institute of Watercolours i London, 1887, 1888, Royal Academy och Paris-salongen,
1889 Paris-salongen och på Världsutställningen, 1890 hos George Petit i Paris och på Salong Champs de Mars, samt en separatutställning i Stockholm. 1891 Royal Academy, Champs de Mars och i Tyskland på Münchener Jahresaustellung. 1992 Grafikutställning Durant Ruel och på Salongen Camps de Mars. 1893 Världutställningen i Chicago.
1894, 1895, 1896 1907,1909, Champs de Mars i Paris, 1897 Konst och Industriutställningen i Stockholm. 1899, 1904 St: Louis, Världsutställningen. 1901,1909, 1910, 1911, 1916 I Berliner-Secession 1905. Konstnärsförbundeti Stockholm
En Retrospektiv utställning på Durand Ruel i Paris och i Helsingfors året 1906. 1907 i New York. 1909 Biennalen i Venedig. 1914 Baltiska utställningen i Malmö. 1916 en samlingsutställning i Köpenhamn och en grafikutställning i London. 1920 ställer han ut tillsammans med Bruno Liljefors på Liljevalchs.
Han erhöll många medaljer och utmärkelser. På hans första Värlsutställning i Paris får han guldmedalj för målningen Une première 1888 och den andra Världsutställningen i Paris får han silvermedalj både som bildkonstnär och etsare och i St Petersburg 1908 och i München året därefter erhöll han guldmedalj och 1891 guldmedalj för målningarna Valsen och Midnatt. Riddare av Nordstjärneorden 1895.
Han blev Kommendör av Vasaorden och Hedersledamot i Accademia de Belle arti Milano 1910.
Representerad: Vårt dagliga bröd 1886 Nationalmuseum i Stockholm. Prins Eugens Waldemarsudde, Göteborgs Konstmuseum, Mrs Bacon 1897 New York Metropolitan, Chicago, Isabella Steward Gardner 1894 i Boston Gardnermuséet, Washington, Vågskvalp 1887 i Köpenhamn, Le demoiselles Schwatz 1889. Louvren i Paris, Thielska Galleriet, Mora och Hälsinglands Museum, på Musée d´Orsay i Paris och i Vita huset i Washington D.C. , samt Självporträtt 1889 Ufficierna i Florens, efter deras beställning.
1919 instiftar han Bellmanpriset och blir medlem av Konstakademien.
Donationer till professur i konsthistoria vid Stockholms Högskola och medel till Zornska Barnhemmet.
En etsning, Självporträtt från 1904, utgavs som frimärke i samband med Zorns 100-årsdag 1960.
Källhänvisning: "Konstnärslexikonett Amanda"
|